Ellinors träningsblogg: Lerigt, lerigare, Tjurruset!! :-D

Då var det avklarat premiären för Tjurruset!! :-) Måste säga att jag har aldrig varit så nervös inför ett lopp som just detta!! För er som inte vet är Tjurruset ett LERIGT lopp som innebär att man vadar över myrar, kärr, diken, superbranta backar, upp för "berg" ner för detsamma, bygda hinder och lite träd som Dagmar så snällt fixat till oss!! Tack för det! :-)

Det som stressade mig mest var alla uppförsbackar... Är ju så himla seg på det... Men i Tjurruset är det inga vanliga uppförsbackar utan typ slalombacke och som jag sa ett berg eller vad jag ska kalla det för! :-) Inget att springa i möjligtvis gå eller klättra! Sen var det ju vattnet... Inte själva vattnet eller hur djup det var utan KYLAN!!! Inte hur kallt det kommer att bli för alla vet ju att efter en utebliven sommar kan det inte vara annat än kylskåpskallt vatten! Men hur länge står man ut? Ja för att ta banan från början.

Vi åkte ju till Åkersberga direkt från Sundsvall så vi anlände drygt en timme innan. Jag fick se banskissen av Pia och där hade dom prickat ut brant backe, kärr och dike. Nåväl hade ju sett på bild på hemsidan att det skulle börja lite lugnt på en äng och sen skulle det komma en backe! Ja ängen gick ju bra och efter 150 m svängde vi höger för att komma in på en grusbacke men så brant var väl inte den? Var i stil med Abborrbacken och vaddå ska ju vara tufft på detta lopp... Men man fick så man teg för efter ett tag kom slalombacken! :-D Inte så lång men lika brant som början av Sidsjöbacken! Såg att alla framför mig gick några försökte jogga men ingen sprang jättefort. Eller så var det så att dom hade redan försvunnit! :-) Efter många om och men tog jag mig raskt upp så jag fick backtiden 7.43 på en sträcka säkert bara dryga 500 m! :-D Tog i och sprang nåt steg på slutet för att sen upptäcka att har man sprungit upp så måste man ner... Stela och stumma ben tog jag mig drarrandes ner för backen och som tur var det grus. Lite snirklandes i skogen och över ett pyttedike, under och över stockar och uppförsbackar började jag att fundera över om det skulle bli nåt värre men då kommer första kärret!! Haha ja vad ska man annt säga! Klafs, klafs gick där och halkade på grenar och försökte att inte ramla raklång eftersom det var lite rötter och annat man kunde fastna i.

Vätskestationen blev där det var asfalt och den var välbehövlig efter dryga 3 km i den jobbiga terrängen. Vi möttes av ett till vattenhinder om ni tänker er en vattenfylld myr som man vill undvika där var vi och gick! Hade vatten till halva låret! Mer stock och sten och stig upp för berg, nerför detsamma, stenar, motsol, stig och grus. Ett hinder var uppbyggt för mitt uppe i alltihopa stod det en läktare! 3 eller 4 våningar och man klev upp på trappsidan och skulle sen hoppa ner på den andra sidan... Fallhöjden var kanske 2½ meter eller högre men jag VÅGADE inte... Satt där och visste inte hur jag skulle ta mig ner... Men då kom en snäll och vänlig tjej och hjälpte mig ner eftersom funktionärerna får ju inte hjälpa tilll. Därefter kom ett till vattenhinder i form av ett längre kärr och då hade jag ju fått upp värmen så jag kände när vattenhindret var nästan klart att jag höll på att frysa ihjäl! :-) Blev lite ståendes därute och funderade på hur jag skulle bära mig åt men måste ju ta mig därifrån! En tjej sprang fel och drog rakt fram iställlet för till vänster så jag hojtade till så hon hittade tillbaka snäll som man är! :-) När jag sen på staplande, iskalla ben och svällda kalla fötter försökte springa uppför en backe kom ju belöningen rätt fort genom en till myr... KALLT även denna gång och fötterna kändes inte alls... Då hörde jag nån munter röst som sa "bara 4 km kvar!!!"

När jag kommit så långt att jag hade räknat ut att det inte kunde vara många km kvar kom DIKET! Under ett militärnät där dom hade byggt så att det var 50-60 cm högt så man var tvungen att sätta sig på rumpan. Red Bull stod där så jag tog en shot för att stärka mig inför den stora utmaningen! Jag smög mig under nätet och försökte åka lite lätt på rumpan men vips så halkade jag och for ner ända till axlarna!! Haha! Kunde bara skratta åt eländet! Försökte sen att ta mig upp och gå på kanten men for i igen till axlarna, då gav jag upp och pulsade i leran! Den gick bara till höfterna/låren så det gick bra men det luktade ju som jag vet inte vad med lite ruttna ägg känslan! Kände då jag försökte klättra upp för diket att dom hade grävt ur... :-) Det blev plötsligt jättebrant som inte stämde med hur diket var i övrigt! Men efter vi hade pulsat där i 20-30 m fick vi äntligen klättra upp vid en trumma för att sen få den fina belöningen mera dike!! :-) Då försökte jag springa för att komma fram snabbare men vad fick jag för det? Lera i ansiktet som skvätte upp!

När man gjort klar leran var det bara dryga km kvar till mål och där hade dom ställt upp två hinder samma som man använder på 3000m hinder på bana! Vig som en katt (hrrrm) skuttade jag över genom att bara sätta ner höger hand!! Höhöhö! Fick glada hejjarrop av funktionärer som tyckte att det var roligt att man skuttar lite extra! När jag kom i mål kändes det väldigt bra! Inte så trött som jag trodde att man skulle vara. Jo det var tufft med alla backar och förkylning en lätt sådan hämmade lite men jag fick ju vila i alla vattenhinder iom att det inte gick att göra så mycket annat än att gå! Gjorde nåt tappert försök att kuta men det gick bitvis eftersom det var fullt med grenar på botten!

Jag är jättenöjd med min prestation och det resulterade i 1.25.30 och hamnade på 514 plats av 1797 st! Kommer absolut att vara med nästa år! Vi tappra som var med var förutom mig själv, Mats, Martin och Peter de andra bangade av olika anledningar både giltiga och ogiltiga!
På hotellet blev det afterrun med middag och skumpa!!